Återkommande himlafenomen

Det händer mycket på himlavalvet både dag som natt, men det är först när solen gått ner som de flesta av fenomenen blir riktigt synliga för oss. Det finns händelser som återkommer årligen, medan andra sker mer sällan. Med lite planering och tur kanske just du får en chans att beskåda någon av dessa.

Ett spektakulärt fenomen är meteorregn, och dessa passerar jorden med olika täthet och intensitet. De brukar namnges efter den närmaste stjärnbilden som de utstrålar från, eller radierar som det också kallas. Varje år i augusti har vi chansen att beskåda Perseiderna; en meteorsvärm som orsakas av kometen Swift-Tuttle. Perseidmolnet är olika mycket aktivt från år till år, och under praktåret 1993 kunde man observera cirka 300 meteorer per timme.

Tidigt på året kan man se Kvadrantiderna som också brukar bjuda på många meteorer. Tyvärr är det ett meteorregn som kan vara svårt att observera förutom under den mest aktiva natten av passagen.

Dessa himlakroppar kretsar runt solen precis som planeterna, men är avsevärt mindre. Deras omloppsbanor varierar, vilket innebär att vissa passerar jorden med några års mellanrum medan andra dröjer hundratusentals år. Ibland passerar kometer som är synliga med blotta ögat, men det är svårt att förutsäga när då förhållandena måste vara alldeles rätt vid tiden för passagen. Hale-Bopp och Halleys komet har båda bjudit på spektakulära vyer, och den sistnämnda är dessutom återkommande med en omloppstid på 76 år – ganska kort för en komet.

När månen passerar mellan solen och jorden skapas en solförmörkelse, antingen partiell eller total. Den partiella innebär att bara en del av solen täcks, vilket förekommer oftare än en total solförmörkelse. En total förmörkelse kräver specifika förhållanden, men kan infalla med oregelbundna mellanrum för olika platser på jorden. Detsamma gäller för månförmörkelser, då jorden står mellan månen och solen. En total månförmörkelse brukar också kallas för blodmåne då månen lyses upp i rött.