SE UPP,
en guide för Kristianstadstraktens natthimmel under maj 2008
Guiden är i första hand tänkt som vägledning vid observation av natthimlen med hjälp av endast de egna ögonen eller med hjälp av en fältkikare. Därför har endast de någorlunda ljusstarka objekten tagits med innebärande att objekt med magnitud överstigande 7 uteslutits.
Stjärnkarta
Nedanstående bild är en karta över stjärnbildernas utseende på himlen över Kristianstad dels 1 maj kl 23:00 och dels 15 maj kl 22:00. Den är hämtad från en hemsida, som heter "Heavens Above". Under stjärnkartan finns en länk till den hemsidan, där du lätt kan ställa in vilket datum eller klockslag som helst, som du önskar att stjärnkartan skall visa. På annan plats på ASAKs hemsida finns läsanvisningar för hur en stjärnkarta skall användas (klicka på knappen "Nybörjarguiden" för att hitta dem). Stjärnbildernas namn på kartan är de latinska namnen. Endast i ett fall finns namnet på en enskild stjärna utsatt på kartan och det är stjärnan Polaris som på svenska kallas för "Polstjärnan". Se mera om denna stjärnas betydelse för tydande av stjärnkartan i läsanvisningarna.
Stjärnkarta över Kristianstad från Heavens above.
Intressanta händelser i maj månad
På kvällen 5 maj ligger mars och stjärnorna Pollux och Castor på rad efter varandra i väster (mars nederst i raden) och med ungefär samma lyskraft (magnitud) och med samma avstånd mellan de tre.
Maj månad är det bästa tillfället under hela 2008 för observation av planeten Merkurius och den kan ses vid skymningsdags och fram till en stund efter klockan 22 i nordväst. Bästa observationsdagar är 8 och 9 maj.
Saturnus kommer att vara nära stjärnan Regulus som är den ljusstarkaste stjärnan i Lejonets stjärnbild (=Leo på latin). Saturnus kommer dock att vara den ljusstarkaste av de två. På kvällen den 12e maj råkar månen (halvmåne) också att befinna sig omedelbart intill, så då uppträder den speciella treenigheten på natthimlen att en stjärna, en planet och en måne står alldeles intill varandra. Allra mest spektakulärt blir mötet mellan de tre himmelskropparna omkring midnatt natten mellan 12 och 13 maj.
Månadens stjärnbilder
Under maj har följande stjärnbilder valts: Berenikes hår(=Coma berenices på latin), Jakthundarna(=Canes venatici på latin), Stora björn(=Ursa major på latin) och Jungfrun(=Virgo på latin). I det här området på himmeln finns det stora mängder djuprymdsobjekt att titta på med teleskop, många kan ses med handkikare.
De flesta känner till Karlavagnen men det är bara en del av Stora björnen(=Ursa major på latin). Ett sätt att hitta Polstjärnan(=Polaris på latin) är att dra en tänkt linje(markerat med pil på kartan nedan) uppåt mellan stjärnan Dubhe(The bear) och stjärnan nedanför i rektangeln.
Mellan stjärnorna Alioth(The black horse) och Alkaid("Leader" of the mourning maidens) bildar stjärnan Mizar(The loins) en optisk dubbelstjärna med Alcor. Detta är ett sätt att kolla hur bra syn man har för att se på astronomiska detaljer. Men tittar man på Mizar i ett teleskop ser man att stjärna är en dubbelstjärna tillsammans med en annan stjärna.
Ovanför "nacken" på Stora björn finner man galaxerna M81, Bodes galax, och M82, cigarrgalaxen. I handkikare ser man båda i synfältet.
I ett litet område ovanför Stora björn har hubbleteleskopet tagit den berömda Hubble deep field bilden.
Nedan följer en länk till Hubble telescopes hemsida. Där kan man läsa det mesta om hubbleteleskopet:
HubbleSite -- Out of the ordinary...out of this world
Vi fortsätter nedåt under handtaget på Karlavagnen till Jakthundarna(=Canes venatici på latin). Det är en liten ljussvag stjärnbild men väldigt innehållsrik på djuprymdsobjekt att titta på främst i teleskop men en hel del är synliga i handkikare. M3 är en klotformig stjärnhop som ligger nära stjärnbilden Björnvaktaren(=Boötes på latin). Galaxerna M51, Malströmsgalaxen, M63, Solrosgalaxen, M94, M104 och M106 är alla objekt man kan se i handkikare.
Mellan Lejonet(=Leo på latin) och Björnvaktaren(=Boötes på latin) ligger stjärnbilden Berenikes hår(=Coma berenices på latin). Detta är också en liten stjärnbild som innehåller mängder med objekt för djuprymdsskådaren. För att njuta av dess prakt krävs teleskop.
Nedanför Berenikes hår(=Coma berenices på latin) kommer vi till Jungfrun(=Virgo på latin). Detta är en stor stjärnbild. Den ljusstarkaste stjärnan heter Spica. Även i Jungfrun finner man många djuprymdsobjekt men det krävs teleskop för att nå fram.
Bilden är hämtad från Starry Night.
Leo är en stor stjärnbild som ligger under Ursa major(=Stora björn på svenska). I den finns många galaxer men för att se dem bäst måste teleskop användas.
Mellan Ursa major och Leo ligger Leo minor, en liten stjärnbild som kan vara lätt att missa. I Leo minor finns inga objekt synliga för blotta ögat.
Nedan följer två länkar där bilder på konstellationerna finns samt vad man kan hitta i respektive stjärnbild:
Sky Map Constellation Photos Star Constellations Csillagképek
samt ett litet uppslagsverk om stjärnbilderna. Här hittar du bland annat konstellationernas svenska och latinska namn
Astronets uppslagsverk
Under fliken observationer på denna hemsida finns en utmärkt lista över messier objekten som är synliga i respektive stjärnbild från våra breddgrader. Den är sammanställd av Mattias Persson.
Solen
Nedanstående tabell visar solens upp- och nergång vid 3 tillfällen under maj 2008. Tabellen baserar sina uppgifter på dataprogrammet "Starry Night" (Eftersom detta program inte tar hänsyn till sommartid måste dock under perioden 080330-081025 alla uppgifter om upp- och nergång i detta program ökas med 1 timme).
| Upp | Ner | Uppetidens längd | Förändring | |
|---|---|---|---|---|
| 1:e | 05:18 | 20:43 | 15 tim 25 min | |
| 15:e | 04:50 | 21:11 | 16 tim 21 min | + 56 min (från 1:e maj) |
| 31:e | 04:26 | 21:37 | 17 tim 11 min | + 50 (från 15:e maj) |
Av ovanstående tabell framgår att under maj månad ökar dagens längd med sammanlagt 1 timme och 46 min.
Ett solfenomen som varit föremål för studier sedan långt tillbaka i historien är de s.k., "solfläckarna". Eftersom solen roterar ser fläckarna sedda från jorden ut som om de sakta rör sig över solskivan. Förekomsten av dylika fläckar på solen varierar med ganska bestämd regelbundenhet, och historiskt sett har kunnat konstateras att med i genomsnitt en längd på 11 år går fläckarna från ett minimumtillstånd till ett annat. Solen har nyligen påbörjat en ny period (benämnd solcykel nr 24), och de första fläckarna i denna nya period har bildats. F n råder sålunda ett solfläcksminimum, och det förväntas att successivt allt fler fläckar bildas tills ett solfläcksmaximum inträffar om några år, och solfläckarna därefter åter skall börja gå ner i antal till ett nytt solfläcksminimum om ca 11 år. Om du är intresserad av att observera dessa fläckar, så måste du använda särskild utrustning anpassad just för detta. Du får absolut inte titta direkt på solen varken med vanlig kikare eller med de egna ögonen (inte ens när det är mulet). Om du gör det – om så bara för en kort sekund- löper du mycket stor risk att bli permanent blind för resten av ditt liv. På http://www.spaceweather.com/ kan du dagligen hitta ny information om hur antalet solfläckar utvecklar sig.
Månen
Nymåne
|
1: a kvarteret
|
Fullmåne
|
3: e kvarteret
|
|---|---|---|---|
| Maj 5 | Maj 12 | Maj 20 | Maj 28 |
Planeterna
| 1 maj | 2 maj | 15 maj | 16 maj | 31 maj | 1 jun | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Merkurius | Upp | 5:36 | 5:27 | 5:12 | |||
| Ner | 22:35 | 23:32 | 22:18 | ||||
| Venus | Upp | 5:13 | 4:45 | 4:24 | |||
| Ner | 19:32 | 20:23 | 21:19 | ||||
| Mars | Upp | 9:35 | 9:27 | 9:20 | |||
| Ner | 2:55 | 2:16 | 1:29 | ||||
| Jupiter | Upp | 2:21 | 1:26 | 0:22 | |||
| Ner | 9:42 | 8:47 | 7:40 | ||||
| Saturnus | Upp | 13:20 | 12:26 | 11:27 | |||
| Ner | 4:01 | 3:06 | 2:03 | ||||
| Uranus | Upp | 4:15 | 3:21 | 2:19 | |||
| Ner | 15:33 | 14:41 | 13:41 | ||||
| Neptunus | Upp | 3:33 | 2:38 | 1:35 | |||
| Ner | 12:49 | 11:55 | 10:52 |
Ovanstående tabell visar klockslagen för upp resp. nergång för solsystemets planeter vid tre tillfällen under maj, nämligen i början, mitten och slutet av månaden. Tabellen har i kombination med motsvarande tabell för solen ingått som del i det underlag som använts för att dra nedan angivna slutsatser beträffande möjligheterna till observation av de olika planeterna under maj 2008. Tabelluppgifterna är hämtade från ett speciellt dataprogram, som heter "Starry night" (med anpassning för sommartiden fr.o.m. 080330; se mera om detta under avsnittet om solen i det tidigare).
Merkurius
Merkurius är i Oxens stjärnbild (=Taurus på latin), men endast en del av den stjärnbilden syns på ovanstående stjärnkarta. Den lilla del som syns ligger (utan namnangivelse) vid horisonten i nordväst, omedelbart till höger om stjärnbilden Kusken (=Auriga på latin). Maj månad är det bästa tillfället under hela 2008 för observation av denna planet och den kan ses vid skymningsdags och fram till en stund efter klockan 22 i nordväst. Bästa observationsdagar är 8 och 9 maj.
Venus
1 maj är Venus i Fiskarnas stjärnbild (=Pisces på latin), fr.o.m. 16 maj går den över till Vädurens stjärnbild (=Aries på latin) och fr.o.m. 20 maj befinner sig Venus i Oxens stjärnbild (Taurus på latin), men av dessa är det endast en mindre del av den senare som kan ses på ovanstående stjärnkarta. Den lilla del av Oxen som syns ligger vid horisonten i nordväst omedelbart till höger om stjärnbilden Kusken (=Auriga på latin). Venus uppträdde som s.k. morgonstjärna (innebärande att den kunde ses en stund före solens uppgång) t o m mitten av februari. Därefter har den försvunnit och kan inte ses igen förrän till hösten då den - när den åter blir synlig - uppträder som s.k. "aftonstjärna" (innebärande att den då kan ses i anslutning till solens nedgång).
Mars
Planeten Mars befinner sig 1 maj i Tvillingarnas stjärnbild (=Gemini på latin), men går fr.o.m. 5 april över till Kräftans stjärnbild (=Cancer på latin). Båda dessa stjärnbilder är synliga på ovanstående stjärnkarta en bit över horisonten i väster (Cancer är dock utan markeringsstreck bara markerad med sitt namn). Även om ljusstyrkan avtagit jämfört med januari - då Mars lyste som starkast - är denna planet under maj månad fortfarande ett klart lysande objekt på natthimlen, men den lyser som framgår av tabellen dock inte hela natten, utan efter midnatt är det bara 1,5 – 3 timmar som den är uppe.
På kvällen 5 maj ca 21.45 ligger mars och de ljusstarka stjärnorna Pollux och Castor i Tvillingarnas stjärnbild på rak linje efter varandra i väster (mars nederst och Castor överst). De tre objekten har ungefär samma lyskraft (magnitud) och samma avstånd mellan sig, så att ett mönster bildas liknande det kända trestjärnemönstret "de tre vise männen" från stjärnbilden Orion (som dock gått ner när mars blir synlig). Avståndet på natthimlen mellan mars, Pollux och Castor är emellertid betydligt större än motsvarande för "de tre vise männen" när de visar sig på vinterhimlen.
Planeten kallas för den "röda planeten", men många tycker att färgen mera är gulaktig eller brandgul.
Jupiter
Jupiter är i Skyttens stjärnbild (=Sagittarius på latin). Denna stjärnbild är emellertid inte synlig på ovanstående stjärnkarta. Jupiter - som är en ljusstark planet – kan efter midnatt under hela månaden ses i sydöst under en period på ca 3-4 timmar före solens uppgång.
Saturnus
Saturnus befinner sig i Lejonets stjärnbild (=Leo på latin). På ovanstående stjärnkarta syns denna stjärnbild halvvägs mot mitten i sydväst. Planeten kan under maj månad ses under nästan hela natten (ju längre månaden går desto kortare tid syns den dock timmarna efter midnatt). De berömda ringarna kan dock vara svåra att se med enbart en fältkikare, eftersom lutningen på dessa f n är ganska låg sedda från jorden (ca 10 grader i början av mars som sedan successivt blir allt mindre för att i början av september bli lika med 0).
Saturnus kommer att vara nära stjärnan Regulus som är den ljusstarkaste stjärnan i Lejonets stjärnbild (=Leo på latin). Saturnus kommer dock att vara den ljusstarkaste av de två. På kvällen den 12e maj råkar månen (halvmåne)också att befinna sig omedelbart intill, så då uppträder den speciella treenigheten på natthimlen att en stjärna, en planet och en måne står alldeles intill varandra. Allra mest spektakulärt blir mötet mellan de tre himmelskropparna omkring midnatt natten mellan 12 och 13 maj.
Uranus
Uranus befinner sig i Vattumannens stjärnbild (=Aquarius på latin), men den stjärnbilden är inte synlig på ovanstående stjärnkarta). Planeten kommer under maj månad att vara mycket svårobserverbar, eftersom den under den mörka delen av dygnet bara är uppe ett 1-2 timmar före soluppgången och då står så lågt över horisonten att den lätt skyms av diverse hinder i terrängen. Dessutom är planeten mycket ljussvag, så för blotta ögat går den heller inte att se, utan det krävs nog minst en fältkikare för att klara detta.
Neptunus
Neptunus befinner sig i Stenbockens stjärnbild (=Capricornus på latin), men den stjärnbilden är inte synlig på ovanstående stjärnkarta). Planeten kan under maj teoretiskt ses lågt i sydost under några timmar före solens uppgång. I praktiken blir den dock av samma anledning som för Uranus omöjlig att observera. Planeten är än ljussvagare än den ljussvaga Uranus, så för blotta ögat går den inte att se utan det krävs minst en fältkikare för att klara detta (Neptunus magnitud överstiger 7, så enligt den inledande definitionen för denna guide borde objektet överhuvudtaget inte finnas med, men för att inte någon planet skulle utelämnas helt har objektet ändå tagits med).
Asteroider
Eftersom asteroider är små objekt behövs det instrument för att de ska kunna ses. För de som är intresserade av att se på asteroider finns det några som man kan titta på. Ceres räknades tidigare som en asteroid men räknas nu till dvärgplaneterna. För de som är mer intresserade hänvisas till följande sidor. Här finns information om var man kan se bäst samt var på himlen de finns.
Monthly Index of Asteroid Occultation Path Predictions
Tableau 2008
Kometer
Här beskrivs bara de ljusstarkaste kometerna, som är synliga under perioden. I maj väntas inga kometer, som man kan se i handkikare. Men håll koll det kan dyka upp oförutsedda komethändelser. Information har hämtats från Seiichi Yoshida hemsida Visual Comets in the Future (Northern Hemisphere).
Meteorskurar (sk "stjärnfall")
I maj kan meteorskuren Eta-Aquariderna. De är aktiva mellan 21/4 - 12/5 med maximum 3 maj. ZHR ligger mellan 30-100. De syns bäst på morgonen och radianten ligger lågt i sydost i stjärnbilden Vattumannen(=Aquarius på latin).
Information har hämtats från IMO-s (International Meteor Organization) hemsida
International Meteor Organization | International Collaboration in Meteor Science.
ZHR är en förkortning för den engelska termen "Zenithal Hourly Rate" och är ett mått för hur många "stjärnfall" som man kan förväntas se i timmen (noga räknat om fallen hade kommit rakt uppifrån himlens mitt, dvs zenit).
Källmaterial
Utöver nämnda referenser har använts:
Starry night
Astronomisk almanacka för Kristianstad
astroalma.se: Astronomiska almanackor
Lars-Bertil Düring och Ola Mårtensson