Många har sett ett "stjärnfall" och då ska man ju önska sig något. Men är det en verkligen en stjärna som faller? Nej, det ljussken som vi ser under en kort stund är gruskorn eller små spröda stenar som kommer in i jordens atmosfär och brinner upp p.g.a. friktionen mot atmosfären och den höga hastighet de färdas med. Stenarna är rester från asteroider som kolliderat med varandra eller rester från kometer som finns kvar efter kometen när den färdas i sin bana. När jorden passerar genom en kometbana dras dessa stenar in i atmosfären. Det vetenskapliga namnet på dessa småstenar är meteorer och de kan inte nå jordytan intakta. Större stenar eller stenblock som faller ner på jordytan och ger upphov till kratrar kallas för meteoriter. Meteorer kan delas in i olika kategorier. Små partiklar och små gruskorn ger upphov till ljussken som varar mindre än en sekund, ju större meteoren är ju längre ljussken ser man. Meteorer som är väldigt ljusstarka kallas för eldklot. Dessa kan vara i flera sekunder och man kan se en svans av glödande gas efter den. Till sist har vi bolider, detta är eldklot som varar länge och exploderar eller fragmenteras i mindre bitar.
Meteorer kan ses under molnfria nätter. Dess antal kan variera från nån enstaka per timme till tre–fyra per timme och kan dyka upp var som helst på himlen. Under några delar av året ökar antalet meteorer och man kan skönja, att de kommer från en viss stjärnbild. De här kallas meteorskurar och de är uppkallade efter stjärnbilden de verkar komma ifrån, man säger att radianten för en skur kommer från den stjärnbilden. De pågår under en viss tid och i mitten av denna tidpunkt infaller ett maximum av meteorer som kan ses. Meteorskurarna varierar i antal från år till år. Oftast ser man 20-50 under en timme men under gynnsamma förhållanden kan timantalet, ZHR, uppgå till flera hundra. Vissa år kan det hända att det utbryter en meteorstorm och då kan man se flera tusen under en timme men detta är väldigt sällsynt. Ett trettiotal skurar kan ses varje år. En av de mest kända meteorskurarna är Leoniderna. Eftersom radianten från denna skur är i stjärnbilden lejonet har de fått detta namn. Leoniderna pågår från 10 november till 23 november med ett maximum den 18 november. Vid maximum är ZHR, alltså timantalet meteorer, omkring 15 men under vissa år kan man se flera hundra i timmen, dessa siffror gäller för 2007. Leoniderna är rester efter en komet som heter 55P/Tempel-Tuttle.
Här följer en lista på de mest kända skurarna som kan ses men för de som vill läsa mer om meteorskurar kan gå in på International Meteor Organizations hemsida. Här listas skurarna i Universal Time, UT, då får man tänka på att lägga till en timme eller två, om det är sommartid, för att få svensk tid.
| Skur | Aktiv | Maximum | ZHR medel | Radiant | Ursprungskomet |
|---|---|---|---|---|---|
| Qadrantiderna | 1-5 jan | 3 jan | 40-100 | Björnvaktaren | |
| Lyriderna | 16-25 apr | 22 apr | 15-20 | Lyran | Thatcher |
| Eta aquariderna | 19 apr-28 maj | 4 maj | 20-50 | Vattumannen | Halley |
| Delta aquariderna | 8 juli- 20 sept | 29 jul | 20 | Vattumannen | |
| Perseiderna | 17 juli-24 aug | 1 jan | 50-100 | Perseus | Swift-Tuttle |
| Orioniderna | 10 sept-26 okt | 22 okt | 25 | Orion | Halley |
| Tauriderna | 15 sept-26 nov | 3 nov | 12-15 | Oxen | Encke |
| Leoniderna | 14-21 nov | 17 nov | 10-15 | Lejonet | 55P/Temple-Tuttle |
| Gemeniderna | 7-17 dec | 14 dec | 50-80 | Tvillingarna | Asteroid 3200 Phaeton |
Man behöver ingen dyr utrustning för att se på meteorskurar. Ett mörkt ställe och kanske en bekväm stol räcker länge eftersom det kan bli långa nätter. Ett anteckningsblock kan man också tänka på att ha med sig. Det är roligt att dokumentera vad man sett och sen kan man ju jämföra skurarna från år till år. Sen är det ju också enklare att skriva ner sina önskningar när man kommer på dom efterhand som meteorerna lyser. Att fotografera under en meteorskur är ganska enkelt. Stativ och att kameran kan ha slutaren öppen under lång tid. Rikta kameran mot radianten och ta bilder på flera minuter eller ännu längre. På bilden får du med stjärnornas rörelser men om det är ett ljusspår som bryter stjärnspåret så har du fått med en meteor på bilden. En sak man bör tänka på är att kontrollera när varje skur syns bäst, lämpligtvis ASAK`S hemsida eller liknande. På grund av jordens rotation och omloppsbana varierar meteorskurarnas tid år från år.
Stjärnhimlen av Robert Burnham m fl ISBN 3-8290-5507-2
Discovering the universe av Neil F. Comins m fl ISBN 0-7167-3732-9
International Meteor Organization
Ola Mårtensson 2007