John Sanford
Norstedts förlag AB 1991
Denna bok innehåller en förteckning över alla de 88 stjärnbilderna. För varje stjärnbild presenteras dess historia, ett fotografi, en karta och en beskrivning av de viktigaste objekten. Tyvärr verkar det som att boken inte längre är i tryck. Men varför recensera en bok som inte längre trycks? Svaret är att den här boken är så pass bra att det är värt lite extra möda att få tag på den och det finns ju bibliotek och antikvariat.
Som tidigare nämnts innehåller boken en förteckning över alla stjärnbilderna. Vissa mindre stjärnbilder presenteras tillsammans, medan de större stjärnbilderna presenteras var för sig. Stjärnbildens historia och eventuell mytologisk bakgrund beskrivs i en text. Bilden som finns med för alla stjärnbilder är en långtidsexponering med några tiotal graders synfält. Med hjälp av den ser man hur stjärnbilden ser ut "på riktigt". Kartorna är gjorda av Wil Tirion, som bl.a. gjort Sky Atlas 2000, och symbolerna känns igen. De är dock inte lika detaljerade som i Sky Atlas 2000. En tabell över dubbelstjärnor och djuprymdsobjekt ackompanjerar kartan. Förutom dessa element innehåller texten lite kuriosa och beskrivningar av de viktigaste objekten. På vissa sidor finns faktarutor, t.ex. om hur man observerar planetariska nebulosor, och det förekommer även en del bilder på djuprymdsobjekt.
Den historiska bakgrunden är intressant och ger en extra dimension till boken samtidigt som de höjer läsarens allmänbildning. Kartorna är inte i klass med Sky Atlas 2000, men fullt tillräckliga för att man ska kunna hitta de ljusaste objekten, inklusive de flesta Messierobjekten. Texterna innehåller en hel del goda råd och intressanta fakta samt inte minst massor av observationstips.
Sammanfattningsvis rekommenderas den här boken starkt till nybörjaren som vill lära sig hitta på stjärnhimlen. Förteckningen över objekt tillsammans med kartorna täcker de viktigaste objekten och räcker till många observationspass året runt både för blotta ögat, med fältkikare och med ett teleskop. Boken rekommenderas även för mer erfarna observatörer som planerar att resa till sydligare breddgrader. På vissa av bilderna märks det att boken har några år på nacken men det är inte någon negativ kritik från min sida, bara ett konstaterande. Däremot kan man ifrågasätta de ofta återkommande referenserna till teleskop med en diameter på 25cm eller större. Vanligtvis har man ju som nybörjare betydligt mindre teleskop, dessutom krävs det bättre kartor för att hitta de svagare objekten. Det här är dock inget som överskuggar bokens många bra sidor. Köp den!
Mattias Persson 2007